Dödsfall

Medan allt fler juridiska experter kallar förföljelsen mot Falun Gong för ”folkmord”, skiljer sig denna förföljelse från tidigare former av förtryck. Falun Gong-utövare hängs inte offentligt som Kinas jordägare gjorde när Mao Zedong tog makten och de förs inte heller iväg med lastbil ut på ett öppet fält och skjuts som i Kambodja. De blir inte mördade med machetes som i Rwanda och de gasas definitivt inte som i Auschwitz.

Men förföljelsen mot Falun Gong-utövare uppfyller folkmordskonventionens definitioner av vad som utgör folkmord: ”Att orsaka allvarlig fysiska eller psykiska skador på personer ur gruppen” och ”avsiktligt tillfoga dessa livsvillkor som är avsedda för att helt eller delvis orsaka fysisk förstörelse.”

Bland de psykiska skador och den ekonomiska förföljelsen som dessa människor fått utstå har dödandet av Falun Gong främst tagit sig tre olika former.

Död till följd av tortyr

Den första formen är att döda anhängare genom misshandel och olika former av tortyr. Majoriteten av tortyren sker i fängelser, tillfälliga interneringscenter och i hela Folkrepublikens omfattande arbetslägersystem. polismisshandel som lett till död till följd av dess skador har också ägt rum inne i Falun Gong-utövarnas egna hem eller vid gripanden på Himmelska Fridens torg, ofta i polisbilar.

Vanliga metoder för dödlig tortyr inkluderar stötar med flera elektriska batonger, hängning i handleder eller vrister – inklusive att hänga upp och ner i många timmar; brännskador av tillhyggen som järnverktyg eller andra föremål. Vanligt förekommande är även injektioner med skadliga läkemedel (mer om fysisk tortyr).

Dödade för sin övertygelse

Totalt 16 bilder

En tortyrmetod som stått för ungefär tio procent av alla kända dödsfall är tvångsmatning. För att protestera mot det olagliga frihetsberövandet och tortyren går internerade Falun Gong-utövare ibland ut i hungerstrejk. Som svar ”tvångsmatar” polis och fångar, med eller utan utbildning, de som hungerstrejkar genom att föra in en gummislang i näsan och ner genom luftstrupen till magen. När vätskan som pumpas in – allt från saltlösningar till urin – går direkt ner i lungorna leder det ofta till en mycket smärtsam död.

För att undvika ansvar släpper arbetsläger och fängelser regelmässigt utövare fria när de är mycket nära döden och ber deras familjemedlemmar att hämta dem. Sjukhus vägrar ofta ta emot dessa personer som befinner sig i ett sådant dåligt tillstånd och de dör därför ofta hemma inom dagar eller veckor efter utskrivningen.

När en utövare dör i förvar hävdar polisen att han eller hon begick självmord. Faktum är att överlevande har vittnat om att deras torterare hotar dem med orden: ”Om vi torterar dig till döds räknas det inte – vi säger bara att det var självmord och ingen kommer någonsin att få veta.” Vittnen har också rapporterat att de sett kroppar fulla av svarta och blå märken, som kastats ut genom fönster på höga höjder för att efterlikna självmord.

Familjemedlemmar får sällan se kropparna eftersom de ofta kremeras i all hast.

Död som följd av slaveri

Den andra formen av dödande är ett resultat av utmattning, undernäring och allmän försummelse i arbetsläger. Politiska fångar i Kina kan administrativt dömas till upp till tre års frihetsberövande i tvångsarbetsläger (laogai eller laojiao) utan att någonsin möta en domare.

Där tvingas de arbeta i upp till 20 timmar om dagen under ständigt hot om våld. Många av produkterna de tillverkar som leksaker, ätpinnar, lådor, julgransbelysning och kläder, exporteras till USA, Australien och Europa. Fångarna får ingen lön och är i praktiken slavar (mer om slavarbete).

Utöver utmattningen efter det intensiva fysiska arbetet och under press att producera, får slavarna mycket lite mat – ofta bara en inlagd gurka och en liten, torr brödrulle. Mat infekterad av larver är inte ovanligt och dricksvattnet är en bristvara.

Giftiga ångor från lim och andra kemikalier kopplade till deras arbete kombineras med dåliga sanitära förhållanden, undernäring och utmattning och förklarar ett för närvarande okänt antal dödsfall.

Vad slaveriet och tortyren har gemensamt är att, ur kommunistpartiets perspektiv, är målet inte nödvändigtvis att döda anhängarna; snarare är Falun Gong-utövarnas död en bieffekt.

Syftet med kampanjen är inte bara att avrätta utövarnas kroppar utan att utrota Falun Gongs anda. Gruppen ska elimineras genom ”omskolning” eller ”transformation”, med ovanstående metoder tillsammans med psykisk tortyr, segregation och nationell propaganda. Tanken är att tvinga anhängare att ge upp sitt trossystem och bli ”lydiga medborgare”, helst ateist-marxister om möjligt. Om de dör i processen av ”omskolningen”, så må det vara hänt, och räknas som självmord.

Även om Infocenter har register på över 3 000 dödsfall till följd av förföljelse, är siffran sannolikt många gånger högre. År 2002 uppskattade källor inom Kina redan att minst 7 000 utövare hade dödats. Med tanke på svårigheterna och riskerna med att få tag på så känslig information från Kina och rapporterna från tiotusentals saknade utövare, är en mer realistisk uppskattning av dödstalet omkring 30 000.

Död genom organstöld

Ovanstående siffra kan dock vara mer än dubbelt så hög enligt Kilgour-Matas organskörds-rapport. Enligt de två framstående kanadensiska advokaterna kan över 40 000 organ från kineser, som använts vid transplantationer, inte förklaras på annat sätt än att de kommer från Falun Gong-utövares kroppar. Dessa friska samvetsfångar visar tydliga tecken på att ha dödats bara för sina organ – lever, hjärta och njurar.

I mars 2006 gjorde en före detta sjukhusanställd från nordöstra Kina ett offentligt framträdande i USA och avslöjade att omkring 4 000 Falun Gong-anhängare hade dödats för sina organ bara på hennes sjukhus. Hennes make som var kirurg erkände att han tagit bort hornhinnor från kropparna på 2 000 Falun Gong-anhängare medan de fortfarande levde och hade bedövning. Veckor senare avslöjade en kinesisk militärläkare att organstölder inte var begränsade till det koncentrationsläger och sjukhus nära Shenyang som kvinnan nämnt, utan ägde faktiskt rum i 36 koncentrationsläger runt om i Kina. Uppföljande utredningar har bekräftat dessa anklagelser (rapport).

En sista form

Det finns fortfarande en annan form av dödande som sällan diskuteras och är omöjlig att mäta—död som ett resultat av att ha nekats möjligheten att upprätthålla sitt sätt att upprätthålla hälsan. Xie Weiguo, som nu bor i England, beskriver det så här: ”Efter att min mor började utöva Falun Gong förbättrades flera hälsoproblem som hon lidit av under lång tid, ett efter ett, och hon blev slutligen helt frisk. Men när förföljelsen inleddes 1999 slutade hon utöva på grund av trycket från kommunistpartiet. Hennes hälsa försämrades snabbt; hennes sjukdomar kom tillbaka och hon avled 2003.”

Bland kinesiska Falun Gong-utövare är sådana exempel alltför många. Falun Gong hade gett bokstavligen miljoner kineser nyfunnen hälsa. Faktum är att kultiveringsmetodens rykte med konkreta läkande effekter var en stor del av det som lockade tiotals miljoner till övningsplatserna under 1990-talet och påskyndade dess spridning. Men efter att ha upplevt den ena kommunistiska kampanjen efter den andra under hela sina liv, övergav många äldre anhängare sin Falun Gong-övning när statens förföljelse inleddes. Under denna stora mentala press återkom deras sjukdomar och de gick slutligen bort.